♥♥♥ När började du rida? Började rida ''regelbundet''/på ridskola när jag var runt 7-8 år gammal.

♥♥♥ Hur många sköthästar/fodervärdshästar/egna hästar har du haft till idag? Gärna namn och ev ras/er om du vet!
Skulle inte kalla mig skötare på denna ponnyn, men det är henne jag tillbringar mest tid med.
Quenny Rose, Connemara sto f. 1992 (e. Öxenholms Bobby).

♥♥♥ Vem är din förebild i hästvärlden och varför? Douglas Lindelöw, han är en sån talangfull ung ryttare som rider så försiktigt och mjukt, men ändå med en sån power. Tänker inte bara på vinst utan också på vad hästen klarar av. Rolf-Göran Bengtsson, behöver nog inte ge förklaring. Gubben är kung! Andreas Helgstrand, Adelinde Cornelissen, Patrik Kittel och Edward Gal är de största i dressyr-svängen. De rider fint och mjukt, har fina hästar och alla fyra är också jätte snälla och trevliga nedanför hästryggen som ovanpå. Andra ryttare drar ju på pokerface..

♥♥♥ Bästa hästminnet? Det är helt klart dagarna jag spenderade med underbara Callahan! Ni får ett inlägg senare om varför, det går inte att förklara med bara några meningar. Men den hästen är oslagbar! Han är den mest fantastiska, underbaraste, tillgivnaste saken på fyra ben på denna jord. Och våran historia är ju lite rolig också, efter 4-5år av oro att han är död, eller har lämnat landet, så kontaktar hans nuvarande ägare mig och bättre blir det - han står en timmas bilresa ifrån mig. Våran saga är inte slut, vi ska återförenas igen! Och jag kommer hålla kvar honom i mitt hjärta tills den dagen jag somnar in. Den hästen är speciellt, magiskt. Min vita springare.

♥♥♥ Om du inte fick jobba på hästryggen och ändå skulle ha ett hästrelaterat arbete, vad skulle det vara? Antingen hästfotograf eller djursjukvådare med inrikting häst då. Kanske hovslagare? Vill faktiskt testa på det mesta från både hästrygg och vid sidan på marken. ;)

♥♥♥ Vilken ridsportgren gillar du mest och varför? Att rida själv: Dressyr. Älskar känslan att jobba ordentligt tillsammans med hästen. Tycker också att galopp är störtkul, har alltid varit galoppintresserad sedan jag var liten. Dock sprack drömmen om att bli jockey när jag växte som attans. Men älskar också terränghoppning, så sjukt kul. Att titta på: Vanlig banhoppning.

♥♥♥ Vem är den bästa instruktören du ridit för? (Med bästa menas vem du LÄRT dig mest av, inte ryktesmässigt.) Har inte ridit inför någon välkänd instruktör. Utan bara på ridskola och för vänner. Men Emma Hovi (dåvarande ridinstruktör på Storås RK) fick allting vara så roligt. Man lärde sig snabbare, man blev aldrig besviken på en häst som man föll av, stannade för ett hinder eller kastade av en. Men tog sig upp med ett leende. Har också ridit en gång inför Emelie (Quennys ägares dotter). Lärde mig en massa på den timman, jätte duktig ryttare är hon själv också!

♥♥♥ Bästa hästen du ridit? (Återigen, bäst för DIG, inte mest meriter.) Svårt. Den enda hästen som gett mig ''wow'' känslan är Kiwi (D-ponny, Connemara sto). En supergo ponny med myyycket power! Men jag känner lite att Smilla (B-ponny, Korsningssto) har varit den som fått mig att vela gråta av lycka efter ett ridpass. En underbar liten dam. Det är synd att man blev för lång för tjejen, men hon var så underbar!

♥♥♥ Värsta ridminnet? Det minnet som fått mig mest att titta tillbaka och tänka ''shit vi kunde ha dött'' var nog när jag red ut med ML i Värmland, jag på Kiwi och hon på Quenny och vi skrittade lungt över ett järnvägsspår (där bilar också åker över). Vi hade stannat innan och lyssnat efter tåg, men vi hörde inget. Men när vi var mitt över tågrälsen så började varningsignalerna tjuta och bommarna var sakta påväg ner. Man var ju helt oförberedd, hann inte reagera nästan. Enda tanken var - Fram! Fram! Fram!. Det var inga problem att få över dem och trava bort en bit. Vi stannade cirka 20-30 meter bort och lät ponnysarna titta på tåget. Jag var inte rädd, bara chockad. Typ ''kan verkligen sånt hända?''. Är inte heller rädd nu i efterhand, men om man tänker på om ponnyn skulle fått panik, fryst fast i marken? Det tjuter ju åt alla håll. Ingenstans att fly när bommarna fälls ner.
Nä, dock veta man ju nu hur man ska agera.

♥♥♥ Bästa ridminnet? Hm. Har massa fina minnen. Dock det härligaste minnet måste vara under ett ridläger på Storås RK när jag hade min skötponny Candyman som lägerhäst och vi drog iväg på en galopprunda i sommarhagen som var pyntad fullt av blommor av alla slag. Jag och Candy var bland de sista i ledet men busponnyn drog iväg som attans - och jag brydde mig inte ett skit, jag hade han under kontroll och jag lät honom få sträcka på sig - vi slutade näst längst fram. Den känslan. Det är det absolut roligaste jag gjort på en hästrygg!

♥♥♥ Ditt nästa ryttarmål? Börja rida regelbundet igen! Och så blir det automatiskt nu när jag ska börja gymnasiet inrk. hästhållning nu till hösten!