myterier om hästyrkesjobb

Jag har alltid, sedan jag var 7-8 år gammal, velat gå någon hästhållningslinje på gymnasiet. Dock har många ifråga satt mig och frågat hur jag ska klara det ekonomiska efter gymnaiset då ''man bara får dåligt betala jobb inom hästyrket''. Jag tänkte till för 3-4 år sedan och tänkte att jag kanske borde plugga handel och ekonomi, eller kanske vanlig samhäll? Men sen tänkte jag VARFÖR ska jag sitta på någon tråkigt kontor och stämpla massa papper? Varför ska jag sitta i kassan på en bank och hälsa på alla gamla kärringar och gubbar som inte vet hur man betalar in räkningar på en dator. Varför? Varför ska alla säga vad jag borde göra, vad jag ska plugga, vem jag ska bli. Det är ju mitt val. Mitt liv.

Så, jag bestämde mig åter igen - hästhållning. Lets do it! Jag har alltid älskat hästar så länge jag kan minnas. Min kompis på dagis blev sur för att jag alltid ville leka med plasthästarna, haha. Jag har alltid velat slita för att kunna försörja mig. Jag vill jobba med det jag älskar, just hästar. Nu får jag chansen att lära mig mer och dessutom gå i skolan samtidigt. Om jag skulle gå vanlig samhäll, beteendevetenskap eller ekonomi så skulle jag nog fortfarande velat jobba med hästar efter skolan. Nu får jag den rätta grunden och en bredare val av jobb inom hästyrket.

Jag följer min egna väg, jag följer både mitt hjärta och hjärna. Skulle aldrig gå in i något som jag vet inte skulle ge resultat. Något onödigt.

Och detta med dåliga jobb inom hästyrket. Ja, det finns dåligt betala jobb i varje yrke. I varje stad, i varje land. Vart man än vänder sig finns det dåligt betala jobb. Folk verkar tro att det bara finns ''hästjobb'' på någon skruttig ridskola djupt inne i en skog där man får 5000kr i lön. Nej, hästyrkena är bredare än så. Man kan läsa vidare, öppna eget företag. Kanske föda upp egna hästar, driva ett försäljningsstall och tillridningsstall? Man kan jobba på en ridskola, hos någon ryttare, som tillridare, skötare osv. Man kan skaffa hovslagarlicens, läsa vidare till djurskötare för stordjur på kliniker, läsa vidar och bli tränare eller dommare. Varför inte ta allt i egna händer och tävla och skaffa sig en riktig kariärr på tävlingsbanorna? Man kan även få jobb på djurparker, zoo. Och om jag har lust att ta lumpen har jag chansen att få jobba i det kungliga stallen. Jag kanske vill flytta utomlands senare och jobba hos någon ryttare/stall?

Och om jag får ett dåligt betalt jobb - varför skulle jag inte kunna fixa det på en liten budget? Jag ska bara försörja mig själv i varje fall. Jag tänker inte skaffa någon egen häst, barn eller något annat som äter pengar förrän min ekonomi är stadigare än en metellbalk. Jag kan säkert klara mig på 11 000kr i lön. Det handlar om vilja. Jag är inte den som ska köpa de nyaste hela tiden. Det viktiga är boende, mat och en bra hälsa. Vem bryr sig om man har ett par år gamla jeans eller förra årets populära jacka som är så ute detta året?

Jag har tre år på mig att bestämma vilken väg jag ska ta, om jag ska plugga vidare, ta någon licens, vart man ska ta vägen och allt det dära. Om tre år tar jag besluten. Men under dessa tre år ska jag ta åt mig så mycket fakta och information som jag bara kan. Jag ska ta till vara på varje lilla prov, varje lilla läxa, varje lilla tips jag får.

Det finns en bred väg att följa om man är häst intresserad. Det är bara att välja och braka. Och om man tröttnar att slita i ett stall hela dagarna långa finns alltid de ''vanliga'' jobben man kan ta.

Allt man hör behöver inte vara sant. Man ska inte säga något förrän man vet egentligen hur bred grunden är. Och ingen ska lägga sig i någons annans val - man kan ge tips, men aldrig säga hur någon annan ska välja.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0